Suomen ilmastopaneeli - The Finnish Climate Change Panel


Utredningar

KLIMATPANELENS UTVÄRDERING AV ALTERNATIV TILL OCH BEHOV AV EN KLIMATLAG

Utredningen granskar olika klimatregleringsalternativ. En klimatlag ökar klimatpolitikens förutseende samt förenhetligar och sammanställer den spridda regleringen. Klimatlagens tillämpningsområde bör omfatta förutom utsläppshandelssektorn och sektorn utanför utsläppshandeln även den s.k. LULUCF-sektorns (Land use, land use change and forestry) markanvändning. Det mest rekommendabla vore att använda en ramlag, i vars kapitel man länkar till materiellrättslig reglering, d.v.s. speciallagar, vid sidan om administrativ information och riktgivning. Modellen skulle leda till en mera effektiv lagstiftning och ge myndigheterna en helhetsbild av nyckelfrågorna. Den nationella klimatpolitikens genomskådlighet för allmänheten skulle förbättras avsevärt genom möjligheterna till delaktighet genom klimatlagen. Samtidigt skulle acceptansen för politiska åtgärder öka.
Sammandrag, Utvärdering av alternativ till och behov av en klimatlag (Oktober 2012)

ENERGISYSTEMET OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA UTSLÄPPEN

Energiförbrukningen orsakar ungefär 80 % av Finlands växthusgasutsläpp då trafiken inräknas. Energiproduktionen och -förbrukningen formar ett mångfacetterat system; förändringar som görs i delsektorer, såsom åtgärder för att begränsa utsläppen, påverkar andra sektorer och till och med utsläppen i andra länder. Rapporten berör tre centrala områden: hur ökad skogsbioenergi påverkar den helhetliga utsläppsmängden, den förenade värme- och kraftproduktionen samt värmepumpar i byggnaders energisystem och distribuerade energisystem i bebyggda miljöer.
The energy system and emission reduction measures (January 2013)

AKTUELLA INTERNATIONELLA OCH EU-KLIMATPOLITISKA TEMAN

Utredningen behandlar aktuella frågor i klimatpolitiken från EU:s och Finlands synvinklar. För att få till stånd det ambitiösa internationella klimatavtalet som ska förhandlas fram år 2015 krävs det en målinriktad klimatpolitik från EU. Till exempel är den av EU introducerade utsläppshandeln det enda trovärdiga globala styrmedlet. EU borde förstärka utsläppshandelns roll genom att ställa ett strikt minskningsmål till år 2030. Åtgärderna för energieffektivitet och den förnybara energin bör utarbetas så att de inte förstör utsläppshandelns styrande funktion. I produktionen av biobränslen är det viktigt att fokusera på den globala matsäkerheten. Samtidigt är det motiverat att försnabba minskningen av oljeförbruket genom nationella åtgärder. Skiffergasen håller kolets marknadspris på låg nivå och styr för tillfället mot en användning av kål i stället för gas.
Current themes in international and EU climate policy (June 2013)

EN MILJÖORIENTERAD OCH SOCIALT HÅLLBAR KLIMATPOLITIK FÖR JORDBRUKET

Jordbruksutsläppen utgör ca 20 % av Finlands hela utsläppsmängd. Det nationellt stadgade förminskningsmålet för jordbrukssektorn är ca 13 % och den inkluderar dikväveoxider som förorsakas av odlingar samt metanutsläppen från idisslare. Det är dyrt och besvärligt att minska dessa. Ett effektivare sätt vore att rikta åtgärder till exempel till jordmånens CO₂-utsläpp, till främjandet av gödselseparering och till beskogning av åkrar som blivit onyttiga. Jordbrukarna är redo för klimatåtgärder som ger incitament och inte ökar på byråkratin.
Environmentally and socially sustainable climate policy in agriculture (March 2014)

KOLNEUTRALITET SOM MÅLSÄTTNING

Med kolneutralitet menas en situation där en aktivitet inte orsakar klimatförändring. I bekämpningen av en farlig temperaturförändring skulle ske krävs det i något skede negativa nettoväxthusutsläpp av de rika länderna. För att mäta utsläppsinverkningen används olika redovisningsregler på kommunala, regionala och internationella plan. I strävandet efter kolneutralitet finns det ännu inte en internationell standard för städer och regioner. Därför är det ur en transparenssynvinkel viktigt att direkta och indirekta ändringar i utsläppen från icke-landförändringar, kompensationer och ändringar presenteras skilt för sig i rapporteringen. Klimatpanelen analyserar kolneutralitetsbegreppet och klargör för dess användning i rapporten.
The pursuit of carbon neutrality – defining the concept (April 2014)

SVART KOL SOM KLIMATSANKTION: UTSLÄPPENS OCH EVENTUELLA UTSLÄPPSMINSKNINGARS GLOBALA OCH REGIONALA INVERKAN

Sot, eller svart kol, är en av de viktigaste faktorerna som påverkar klimatförändringen. I Finland beror det svarta kolets klimatpåverkning huvudsakligen på en tidigarelagd snö- och issmältning. Med tanke på klimatet är utsläppsminskningarna under vintertiden betydligt mer effektiva än under sommartiden. I Finland är förbränning av ved den största källan för svart kol och det finns ingen lagstiftning om utsläpp för det. Småskalig förbränning av ved är även skadligt för hälsan. Det går att påskynda utsläppsminskningen av småskalig vedbränning både med hjälp av tekniska och informativa medel, vilket skulle främja både klimatet och hälsan.
Black carbon as radiative forcing – global and regional effects of emissions and possible emission reductions (May 2014)

KONTROLLERING AV OCH ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGEN I BEBYGGDA OMRÅDEN

Samhällsstrukturen har en tydlig inverkan på växthusutsläppen. Det är viktigt att bebyggda områden planeras, förverkligas och uppehålls så att de understöder val som främjar låga koldioxidutsläpp. Smarta energinätverk och effektiviserandet av trafiken främjar energieffektiviteten och minskar utsläppen. I byggnadsbeståndet har ändringar i energianvändningen långvariga effekter. Enbart genom att satsa på energieffektivitet i byggbeståndet kan energiförbrukningen minskas med över en femtedel och CO₂-utsläppen halveras.
Climate change adaptation and mitigation in the built environment (June 2014)

KONSUMENTVAL I EFTERSTRÄVANDET AV KOLNEUTRALITET – BOENDE, TRANSPORT OCH MOBILITET, KOST OCH KLIMATKOMPENSATIONER

Med tanke på utsläpp handlar konsumentens mest betydliga val om boende, transport med personbil och kost. När det gäller boendet är det mest lönsamt att minska på utsläppen genom att ta i bruk ny teknik och att ta sina egna vanor i beaktande. För att minska transportutsläppen är det centralt att minska på personbilskilometrar. Minimering av matavfall och en grönsaksrik diet är ekonomiska sätt att minska på klimatbördan. Rapporten föreslår ett nationellt system för att öka kompensationen av utsläpp. Konsumenter kan utan större livsförändringar halvera utsläppen från boende, kost, transport och mobilitet genom personliga val.
Consumer choices and the pursuit of carbon neutrality – housing, transport, food and carbon offsets (June 2014)

KLIMATUNDERVISNING SOM BAS FÖR KUNSKAP OCH SAMHÄLLSANSVAR

För att klimatfrågor ska tas bättre i beaktande än de gör idag bör klimatundervisning ökas både i grundskolan och i synnerhet i gymnasie- och vuxenutbildningen. Detta framgår ur klimatpanelens nyaste rapport ”Klimatundervisning som bas för kunnande och ansvarsfullt medborgarskap” (Klimatpanelen, 1/2015). För tillfället lyfts behandlandet av klimatförändringen inte fram tillräckligt tydligt i läroplanernas eller examensfordringarnas målsättningar, även om en så kallad eko-social bildning har lyfts fram som en central värdegrund till exempel i grundutbildningens målsättningar.
Climate education as the basis of expertise and responsible citizenship (June 2015)

BEHOV, VANOR, TEKNIK OCH EKONOMI – Klimatförändringens kontrollåtgärder och -kostnader i trafiken

20 % av Finlands hela utsläppsmängd består av trafikens växthusutsläpp. Av dessa orsakar vägtrafiken 90 %. Målsättningen är att minska trafikutsläppen med nästan 40 % fram till år 2030 och 80 % fram till år 2050. Klimatpanelens utredning klargör för med vilka åtgärder trafikens utsläppsmålsättningar kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Utredningens ändamål är att skapa potentiella scenarier som förenar olika åtgärder och som ska leda till de målsättningar som ställts på utsläppsminskningen.
Need, habits, technology and economy - climate change mitigation measures in transport (September 2015)

KLIMATPÅVERKAN AV SKOGENS UNYTTJANDE OCH UTVECKLINGEN AV KOLSÄNKOR

Finlands skogar fungerar å ena sidan som kolsänkor och -förråd, å andra sidan som råvara åt bioekonomin, då trä kan användas som råmaterial till produkter med lägre utsläpp. Det råder trots allt olika vetenskapliga syner på klimatpåverkningarna orsakade av skogens utnyttjande. Klimatpanelens projekt utreder vilket slags utnyttjande av skog det är som leder till den största nyttan ur klimatets och samhällets synvinkel. Projektet samlar på ett enastående sätt ihop alla branschens finländska nyckelforskares syner.
Climate effects of forest use and the development of carbon sinks (December 2015)

UPPFÖLJNING AV DEN NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN (2013)

Klimatpanelens särskilda uppgift är att följa upp förverkligandet av den nationella energi- och klimatstrategin samt evaluera klimatpolitikens följdriktighet och målsättningarnas och åtgärdernas tillräcklighet. Forskningsprojektet som berör strategin utreder dess effektivitet, styrkor och problem. Som slutresultat av projektet ges rekommendationer för att effektivera energi- och klimatpolitikens uppföljning.
Monitoring national energy and climate strategy - systematics and accessibility of climate policy reporting in Finland (December 2015)

KLIMATFÖRÄNDRINGENS RISKER, KOSTNADER OCH ANSVARSFRÅGOR

Vid sidan av att orsaka långvariga förändringar påverkar klimatförändringen frekvensen, styrkan och timingen av exceptionella väderfenomen. Fenomenen ökar de risker som har att göra med samhällets välmående. Forskningsprojektet utreder hur riskerna och ansvar samt kostnader som har med dem att göra uppdelas mellan den offentliga och den privata sektorn. I synnerhet bedöms ansvarsfördelningen av översvämnings- och skördeskador.
Adaptation to climate change: risks, responsibilities and costs (December 2015)